Tuesday, August 16, 2016

Monsterprojektet som blev en lilleputt


Tiden rinner iväg. Mitt garnlager har krympt obetydligt den senaste månaden och som så mågna gånger tidigare tänker jag (halvt i panik) att jag kan sticka mig igenom lagret. Det om något måste ju vara en av de mest naiva föreställningar en garnmissbrukare kan ha.

Beviset på min något bristfälliga verklighetsuppfattning när det kommer till garnförbrukning, måste vara mitt senaste projekt. Jag bestämde mig för att kopiera min favoritkofta, en rejält oversizad myskofta. Morsan gav mig sju hekto shetlandsgarn i olika naturfärger i slutet av förra året. (När hon rensade ut det sista av sin egen minimala stash.) Projektet var givet från början och i och med utmaningen tyckte jag att det var dags att ta tag i saken.


Jag erkänner att jag var osäker på om det skulle räcka, men jag borde ha vetat att 700 gram i DK-vikt räcker rätt långt... När jag i går blev klar med den sista delen innan montering, hade jag gjort av med knappa 350 gram. Då har jag bara knäppkanten kvar. Mitt monsterprojekt blev en lilleputt och en mycket liten nivåsänkning i lagret. Vilket än en gång ger mig insikten om att jag kommer behöva dra ner rejält mycket mer även i spara-högen om jag ska nå mitt mål.

Jag tror att det är här symboliserar hela min garnresa. Dålig koll och en kopiös köpiver bärgade för att det skulle gå snett redan från början.

I övermorgon summerar jag månadens garnförbrukning, men jag kan avslöja så mycket som att jag känner en viss oro över hur lite som försvunnit och över mycket det faktiskt finns kvar. Jag kommer få lägga in en högväxel nästa kommande månad för att rätta till statistiken. Jag har haft en tanke på att ha en fysisk garnloppis (med stickhäng och fika) hemma hos mig i Munkedal. Hade någon varit intresserad?