Wednesday, February 5, 2014

Snuttifieringssjal


Ett bland det roligaste jag vet när det kommer till spinnande, är när man samlar ihop alla små snuttar som blivit över från tidigare projekt, kör upp dem på spolar och sedan tvinnar dem utan någon som helst bakanke om att färger eller kvalitéer ska stämma överens. Man lär sig en jäkla massa på sånt. Om vilka färger som faktiskt passar bra ihop. Och vilka som inte gör det. Och hur olika fibrer beter sig när de kommer tillsammans.

Mitt senaste sjalprojekt (som avslutades på andra sidan nyåret) betsod av en stor härva kabeltvinnat (4-trådigt) galen snutt-blandning och en härva naturfärgat brunt 2-trådigt plädgarn stickat på 4,5 mm-stickor. Slätstickning två varv av vadera färg med ökningar i sidorna och i mitten på vartannat varv tills det bruna tog slut och därefter en rätstickad kant utan ökningar tills även det garnet tog slut. Den är tillräckligt stor för att kunna knytas bak på ryggen, går lätt två varv om halsen – tre varv om du verkligen vill hålla dig varm runt halsen.



Det handspunna garnet är inte jämnt. Det blir inte det när man samlar snuttar från 15-20 projekt och kör ihop dem. Det är inte heller lika tunnt som plädgarnet. Saken är att det inte gör så mycket. Det handspunna garnet består av en rätt stor del växtfiber. Jag vet inte om det beror enbart på växtfibrena eller om det har en hel del med spinntekniken att göra också, men det sjalen har ett himla fint fall. Den ligger alltid snyggt. Den kan blockas, men behöver det inte egentligen. Den fixar det av sig självt. Men den töjer inte ut sig heller. Det är fall och stuns i den på samma gång. Jag tror det får bli mer experimenterande med växtfiber och ull i kombination.

Hur som helst, det har kommit att bli min nya favvosjal. Jag har mer eller mindre bott i den sedan den blev klar i mitten av november. Lustigt egentligen. Från början var det ju bara ett gäng övergivna garnsnuttar, sådana som lika gärna kunnat hamna i soporna. (Om jag inte haft en stark hamstringsgen nedärvd sedan generationer...)

t


41 comments:

  1. Replies
    1. Det är tack vare dig den blev till. Hade du inte sagt något när du var hemma hos mig i höstas, hade härvan fortfarande legat och skräpat någonstans i röran :D

      Delete
  2. There´s only one word: Lovely!
    Sarah.

    ReplyDelete
  3. Men oj vilken fantastisk sjal. Jättevacker. Ser dessutom otroligt exklusiv ut :)

    ReplyDelete
    Replies
    1. Exklusiv som tusan, den är handstickad! ;)

      Delete
  4. Jättefin sjal :) Hamstringsgenen är bra! (för det mesta ;))

    ReplyDelete
    Replies
    1. Haha, kanske när det gäller handspunna garnsnuttar, men kanske inte alla typer av garnsnuttar? För det samlar jag också på. Fast du kanske har en bra idé om vad man ska göra med dem också? :P (Garn är för övrigt bara en av massa saker jag tenderar till att hamnstra.... :P )

      Delete
  5. Förstår att den blev en favorit! Färgglad, varierad och stooor! Jättefin, och roligt att det är "bara" en massa garnsnuttar, "skräp" som den är gjord av!

    ReplyDelete
    Replies
    1. Tror faktiskt det finns lite Älebergsfår i den också. I kanten längst ner. :P

      Delete
    2. Klart det är, det var därför jag gillade den! Gillar allt där mina får är med på ett hörn! ;-)

      Delete
  6. ohhhhh, den är fantalastisk!
    tur för dig att den sticks, annars hade jag snott den ;)
    puzz påre lillsyrran!

    ReplyDelete
    Replies
    1. Så bra att du är så känslig då ;) (Och att jag föredrar "sticksigt" framför osticksigt.)

      Delete
  7. Replies
    1. Ha ha, jag läste "urful"! Tack ska du ha tjejen!

      Delete
  8. Vilken härlig sjal! Jag orkar aldrig spara på snuttar, även fast jag inte är en hamster. Men det kan bevisligen bli något riktigt fint av det!

    ReplyDelete
    Replies
    1. Va?!?! Det är en SYND, Anna! Börja genast hamnstra! Jag brukar kabeltvinna alla sådana där rester, men jag vet att Dineke ofta bara plajjar två trådar. Hon brukar använda garnsnuttar från marknader när folk har fått prova på. Tjockleken varierar en hel del där, men det är lite av charmen... Testa!

      Delete
  9. Hurra för hamstringsgenen! Den gör att man har roligare längre. :) Grymt snygg sjal, passar dig perfekt!

    ReplyDelete
    Replies
    1. ...och att man har väldigt mycket saker liggande överallt... Men det är kul när man får till det. Till sist. :D Tack!

      Delete
  10. Fin, jag älskar stort! Och den blir inte fulare av att man vet att den är gjord av "rester".. Tom jag ser charmen i sånt ;)

    ReplyDelete
    Replies
    1. Herregud, du går från klarhet till klarhet, Malin. Så, när ska vi ta första spinnlektionen? ;)

      Delete
  11. Vilken underbar sjal! Jag förstår att det har blivit en favorit :-)

    ReplyDelete
  12. Knallfint! Moro at det ser ganske planlagt ut, selv om tykkelsene varierer.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Det är lite det som är grejen. Många spinnerskor är sjukt missnöjda med hur ojämna deras garn är. Vad de inte inser är att det sällan märks. :D

      PS. "Knallfint" var ett bra ord, det tror jag att jag snor. DS.

      Delete
  13. Vilken ofantlig tur att du har en hamstringsgen :-). Sjalen är grymmesnygg!

    ReplyDelete
    Replies
    1. He he, så länge man inte behöver hitta exakt DEN DÄR snutten så är det prima. Annars är det ganska rörigt :D

      Delete
  14. Så fantastiskt snygg! Tänk att få göra en så vacker sjal av rester som många hade sett som skräp. Och dessutom lära sig nytt under tiden.

    ReplyDelete
  15. Vilken härlig sjal, jättefin!
    Gillar ditt uttryck "snutt-blandning", och den som spar han har - massor med garn :-)

    ReplyDelete
  16. Hehe... Nej så illa är det verkligen inte!! :) men garnet passade inte till projektet jag tänkte börja på, så istället för att lägga undan det så blev det lite experimentstickning :) superfin sjal! Förstår att du har bott i den! Kram

    ReplyDelete
  17. Så himla fin!! Jag får kanske tänka om när det gäller garnsnuttar... Här blir det baaara sockar. =)
    /kram

    ReplyDelete
    Replies
    1. En garnsnutt kan vara tillräckligt lång, även fast den är snutt. Garnsnuttsockar kan också vara kul att sticka, vet du. Sunna hade väl något schysst sätt att fästa trådar under tiden man stickade så man slapp det sedan? Att slänga garn som kan användas är en synd.

      Delete
  18. En sådan underbar sjal! Vacker och harmonisk fast det liksom inte är planerat. Eller kanske för att det är dina snuttar och de passar naturligt och organiskt ihop.
    Du svarar på kommentarer i din blogg, det är trevligt, kanske man borde göra... I alla fall, min trädtopparna är inköpt på loppis i Skara och jag vill minnas att jag gav sju blanka guldpengar till mannan som trodde att det var en stoppsvamp. Historielöst, typ! ��

    ReplyDelete
    Replies
    1. Alla partier i härvan såg inte jättebra ut färgmässigt, men på något vänster blev det bra när det stickades. Man ser ganska tydligt även på håll vilka färger jag haft mer av...

      Att svara på kommentarerna direkt i bloggen är enklare än att surfa runt till folk. Och så har jag full koll på att jag svarat. Lite bekvämlighet i trevligheten ;)

      Jäkligt bra pris för blockern! En dag när jag får massa tid och massor av skills på allt, ska jag också ha träblockers. Om jag inte hittar något på loppis först.

      PS. Har varit på loppisar där de försökt marknadsföra sockstoppare som sländor. Den du! DS.

      Delete