Thursday, November 28, 2013

Söta men ack så tråkiga


Varför är det ingen som berättar för en hur tråkigt det egentligen är att sticka babysockar? Eller kanske rättare sagt, varför ser jag inte till att komma ihåg hur tråkigt det är?

Förra året stickade jag ett gäng om fyra par till en vän som precis hade fått sin andra lille. Det var kul. (Nej, det var det inte, men det tråkiga har jag liksom förträngt. Som sagt...) Jag gjorde en femtimmarskofta till knyttet också. Skitkul! (Fast koftan var rolig på riktigt.)


För (host) drygt två månader sedan hörde hon av sig och undrade om jag kunde göra några till. (Erbjöd givetvis ersättning och hela det där.) "Vad fasen" tänkte jag och sa ja. När hon dessutom ville att hennes båda söners sockar skulle vara rosa och turkosa, fanns det ju inte på jorden att säga nej. Så jag började sticka.

Jag gjorde de båda till minstingen i ett nafs, men tvååringens sockar tog tid. Och hamnade i "de gör jag senare-kön". Kan hända glömde jag dem lite också, innan jag med viss panik insåg att tiden gått och att sockarna ännu inte var klara. Så jag tog tag i det. Gjorde en "riktig" socka med resår och en slätstickad bara för att få det sista paret gjort. Anar att den slätstickade modellen inte kommer gå hem helt (har hört att barnfötter och slätstickning inte går ihop), men det är i alla fall något. Ska försöka bråka ihop ett par resårsockar också, men inte nu. Anar att det är resåren som ställer till det. Jag är inget fan av resårstickning. Får inte upp farten. Och så är det ju så få maskor på varje sticka.


Fast de blir ju ändå rätt söta, måste jag säga. Så här när de är klara och ligger och väntar på att skickas iväg, kan jag nästan inbilla mig själv att det var roligt att sticka dem, så du ska nog se till att jag fetglömt tråkighetsfaktorn när hon frågar nästa år igen.

PS. Tro det eller ej, men det är ett DROPS-mönster. Typ det enda mönstret de har där beskrivningen faktistk stämmer. Du hittar det här. DS.