Thursday, April 11, 2013

Mordvapen per post - till helgen smäller det


De ser rätt groteska ut, fårsaxarna. Potentiella mordredskap de luxe. Den här kom på posten idag. Köpte en billig variant på Granngården i höstas, men hyser ingen större tilltro på att den ska serva oss i den här klippningen också. Har en känsla av att priset på den här typen av varor säger en hel del om dess egenskaper. Den här var med sina 235 kronor avsevärt dyrare än höstens inköp på dryga åttio spänn. Vad den går för återstår att se, men den känns helt klart rejälare än den tidigare. Kanske kan uttala mig bättre om saken efter helgen, för på lördag morgon smäller det. Garaget konverteras till klippstudio. (I praktiken innebär det bara att golvet plastas in, för de poopar och peear ogenerat precis där de står.)

Inte för att de berättat det för mig, men jag har en känsla av att bäarna kommer gilla klippandet också. De skötte sig exemplariskt vid klippningen i höstas, som om de förstod vad man höll på med (trots att det var första gången de klipptes) och att det skulle kännas bättre efteråt. I och för sig, de hade löss i höstas. Ingick i köpet, så att säga. Det är (har jag märkt) inte något fårägare gärna talar om, men enligt veterinären som skrev ut medicinen är det ganska vanligt.

Jag blev ärligt talat förtvivlad när jag såg Harry (baggen) klippt, för det krälade överallt. Vita maskar som satt fast i huden. Ett tag var jag rädd att vi skulle bli tvugna att ta bort honom - jag visste ju inte ens vad de blodsugande jävlarna var för något. Nästa gång det händer (om det gör det) kommer jag ta det lite coolare. Några droppar spot on-lösning i nacken och problemet var avhjälpt.


Så här såg det i alla fall ut. De små vita grejorna är larver och gnetter, den stora är den färdigutvecklade lusen. Arten heter Melophagus ovinus på latin. På svenska säger vi stora fårlusen. Ofarlig men tämligen obekväm för fåret. Är med facit i hand ganska lätta att känna igen, både gnetter och lus har streck på bakdelen och dem ser man ganska tydligt om man tittar noga, även utan förstoringsglas.

Så, när jag skalar av fåren kostymen till helgen hoppas jag att de är hela och fina undertill. Och lusfria. Håll tummarna för mig!

PS. Kan tilläggas att den här lusen inte överlever utan värddjur och att värddjuret för fårlus allti är ett får. Hittar du en sån här i din ull kanske inte fåret haft det så kul innan klippning, men det sprider sig inte till männsikor och inte till dina garner.