Sunday, October 13, 2013

I used to be a sailor (now I'm, just a knitter)

"I used to be a sailor, sail across the seas. Now I'm just an island as they took my boat away from me."                                                                                                       Tracy Chapman

Så kom det sig att sjömannen inte längre var sjöman mer än till själ och hjärta. Det här med att vara någon eller något ut i fingerspetsarna och plötsligt inte längre vara det i sin rätta mening... Jag har funderat en del på det...

De säger att man inte ska identifiera sig med sitt jobb. Tyvärr hörde jag det först efter att jag var fast i "träsket". Det är svårt att "gå iland", vänja sig vid att jobba åtta till fem, svårt att hinna mer än att gå till Posten och affären en och samma dag. (Därför är det jäkligt tur för Sveriges alla sjömän att posten numera ligger i affären.) Det har tagit mig sju år (!) att vänja mig och acceptera att jag inte kommer ge mig ut och segla "på riktigt" igen. Jag har varit sjöman hela mitt yrkesverksamma liv. (Vilket i mitt fall handlar om tolv år.) Jag har gått från att jobba längre törnar till att halvt om halvt gå iland, jobba på båt på dagarna och sova i min egen säng på nätterna.


Sedan en vecka tillbaka är jag just ingenting. Inte för att de tog båten ifrån mig (som i citatet ovan), utan för att jag gav bort den. Saker och ting började falla på plats, jag kom till insik - och sade upp mig. Man ska inte fortsätta harva omkring när man inte längre trivs med livet som det är. Det finns liksom ingen annan som kan fixa till det åt dig.

Jag har planer om att dra igång den där verksamheten jag funderat över i två år. Spendera lite mer tid på gården med djuren. Jobba lite extra. Har ett extraknäck på G. Med ungdomar. Ensamkommande. (Försöker se framför mig hur man förklarar för en social nysvensk att man inte "får" sätta sig på det tomma sätet bredvid personen på spårvagnen - så länge det inte är fullt på alla andra dubbelsäten.)

Hur det än blir, tror jag att det ordnar sig. Det brukar göra det. Har haft besök av Spinn-Anna i helgen och fick till lite projektfotografering. (Äntligen!) Dessutom blev jag lite inspirerad av Dödergöks utrensningsinlägg och har påbörjat Projekt Garngallring. (Hon säger att hon sorterat ut "skvättar". Jag vet inte hur stor en skvätt är för Dödergök, men mina kommer i kilosjok.) Inte helt otroligt att det blir bloppis framöver.

PS. Bilden ovan är ett självporträtt från julen 2009 då jag seglade ombord på en svensk produkttanker. Those were the days.

19 comments:

  1. Måns, Måns du har så rätt så rätt. Tänk om fler förstod att det bara är de själva som kan göra de stora förändringarna i livet. Att du kommer att lyckas har jag inga som helst tvivel om. Ja kanske blir det ett och annat slirigt steg bakåt och några åt sidan, men de flesta kommer du säkert att ta framåt. Ibland kanske E eller någon annan måste hålla dig i handen och stötta lite, men de flesta kommer du att ta hel på egen hand.

    Var sak har sin tid i livet. En del saker ser man tillbaka på med ett leende och annat vill man kanske helst glömma. Hur kommer du att se på sjö-livet? Det här blev visst en djuping... Vad jag vill säga är: Lycka till med framtiden!

    Kraaam
    /Bull

    ReplyDelete
    Replies
    1. ...och jag tänker att om fler vågade byta jobba hde det funnits fler lediga tjänster att söka och fler hade fått chansen till att prova på något nytt. Det ordnar sig alltid, så är det. Kram!

      Delete
  2. Du kommer att klara det, känner igen mig när jag lämnade konsum. Fför mig har det varit lite krokigt men nu är jag på rätt plats. Skolan med alla små goingar, jag älskar mitt jobb. Citerar en av mina elever "men marie du måste inte ta hem oss" . Nu syns vi snart kram bästa dig/ marie

    ReplyDelete
  3. All lycka till säger jag!
    Låter som om du vet ganska bra vad du gör :)
    Och garnrensning.... Ska jag behöva ruinera mig helt denna höst???
    Ha det gott!

    ReplyDelete
    Replies
    1. Tack! I bland måste man leva i klyschornas land och tala om att "följa sitt hjärta" ;)

      Och garnrensning är livsfarligt. Det kommer eka tomt hemma i fortsättningen :S

      Delete
  4. Var sak har sin tid i livet. Ibland blir det lite krokiga vägar men är hjärtat med så brukar det bli bra ;)

    Du kommer att få ett bra "ilandliv" det är jag övertygad om.

    Hälsning från andra sidan älven

    ReplyDelete
    Replies
    1. Det är väl så. Att det inte alltid är helt spikrakt. Fast det är väl å andra sidan det som gör det spännande... :)
      Och så blir jag så där nyfiken igen. Var bor du egentligen? :P

      Delete
    2. :)

      Jag bor i Hjärtum. Snett "neråt" från dig mao ;)

      Delete
  5. Så tuff du är, det hade jag aldrig vågat. Lycka till :)

    ReplyDelete
    Replies
    1. Fast du kanske trivs ganska bra där du är också? Kanske varit där länge och är nöjd med det? Jag är för rastlös för att bli kvar på ett och samma ställe för länge. Ibland ser jag det nästan som ett handikapp, rastlösheten. Men det ordnar sig. I slutänden :)

      Delete
  6. Bra gjort!
    Vi tog också itu med våra liv själva när ingen annan gjorde det åt oss.
    Och det kan bara bli bra! Allting ordnar sig!

    ReplyDelete
    Replies
    1. Hejja hejja! Vad gjorde ni? Sålde allt och flyttade till Vrigstad? :)

      Delete
  7. Det är ju lite skillnad på att segla på de 7 haven och gå hemma på gården så ibland kanske det känns lite tråkigt, men då har du ju dina djur att gå ut till.
    Sortera ut garn gör jag ibland eftersom med tiden så ändras kvalitetstänket. Det garn jag sorterar ut brukar hamna i sopsäcken och det sorteras inte för att det är småsnuttar utanför att det oftast innehåller syntetfibrer. Nästa utrensning blir kanske garn som är superwash behandlat eftersom jag tycker det är roligare att sticka av "riktigt" ullgarn, gärna med ullfettet kvar.
    Lycka till med dit "nya" liv och jag tror att du kommer att passa alldeles utmärkt med att hjälpa ensamkommande ungdomar tillrätta i Sverige.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Åh, men släng inte garnet! Om inte annat kan du ge bort det till välgörenhet. Eller någon som stickar till välgörenhet. Eller till en skola. Det behöver ju inte vara skräp bara för att man själv inte tycker om det längre. (Fast jag förstår din känsla.)

      Delete
  8. Du kommer att klara det fint. Visst är omställningen jobbig. AF.s krav gör det väl knappast bättre, men du kommer att gå ur den här fasen och in i nästa med glans. Det är en massa härligt "jädrar anamma" i dig!!
    Påtal om garnrensning. Du råkar inte ha rensat ut alldeles vanligt grått tvåtrådigt ullgarn? Mitt projekt med växtfärgade garner har gått, tillfälligt, i stå...

    ReplyDelete
  9. Modigt av dig, det är vad jag tycker! Var superroligt att vara hos dig i helgen, den där stjärnklara första kvällen, vet inte när jag såg stjärnorna på det sättet sist <3

    ReplyDelete