Thursday, September 12, 2013

Harry och jag



När vi köpte in vår lilla fårbesättning i november förra året, var tanken att baggen skulle slaktas efter betäckning. Men Harry blev Harry och vi tänkte att vi lika gärna kunde behålla honom över vintern och se om lammen blev fina. För blev de det, kunde vi ju använda honom nästa år igen.

Det ska erkännas att han varit nära slakt ett helt gäng gånger sedan vi tog det beslutet. Kanske, kanske ska vi vara glada för att vi inte haft en egen slaktmask i vinter. Ungbaggar är som vilken bufflig tonårskille som helst. De inser att de börjar bli starka (hormoner flödar även i får), de får horn (hår på snoppen) och blir allmänt skitjobbiga.


Största problemet var att han var starkast. Så fort det var matdags kom ångvälten Harry och plöjde sig fram till snasket och han sket fullkomligt i om tackorna fick i sig sin andel eller inte. Det slutade med att vi band fast honom vid ett träd då vi matade dem. Harry fick en liten ranson i egen bytta, de tre största tackorna fick två byttor att dela på och den fjärde fick lite extra vid sidan av för att hon var liten. Det var ett jäkla trasslande, men man lär sig.


Harry är snäll, men han är bufflig. Inte den typen av bagge som backar fem steg, tar sats och sänker huvudet men definitivt den som tar ett halvt steg framåt, siktar mot skrevet och buffar till. En sådan bagge kan man lätt värja - om det inte varit för hornen. I och för sig är de praktiska handtag, men det gör ont när de är smala, vassa och i en perfekt vinkel att spetsa allt som kommer i deras väg. En period i vintras hade jag anmärkningsvärt många blåmärken på insidan låren. Tur att man inte visar sig näck bland folk oftare, kan jag tycka. "Det var baggen" låter inte som en giltlig förklaring.


Harry lever och han ska fortsätta göra det ett tag till också. Han är utan tvekan det bästa djuret i vår bestättning och har gener jag definitivt vill föra vidare. I höst kommer han att jobba ihop med en förskräckligt fin bagge från Nordens Ark och förutom våra fyra damer, kommer sex nya skönheter från Fale Artut att landa på Ulvsbo gård i slutet av månaden. Med andra ord utökar vi. Jag ser verkligen fram emot att få nya djur och bra gener att jobba med. Idag är jag glad att jag kläckte idéen om får för Erik – och för att han faktiskt övertygade mig om att köra på det när jag började tvivla.

19 comments:

  1. Hmm, tonåringar men horn, inte bara inbillade, kan nog ha sina sidor. Själv kör jag med gott om blåmärken också - att säga att man inte vet vad man fått dem av verkar också lite suspekt i andras ögon. Även om jag tror att "baggen gjorde det " lämnar ännu mer utrymme för misstolkningar ;-)

    Ha det gott!

    ReplyDelete
  2. Vilken fin bagge du har och hornen är bra handtag när man ska hantera honom. Lycka till med de nya fåren.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Ja, han är faktiskt lilka fin som handtagen är praktiska. Mycket. :)

      Delete
  3. Tycker du kan testa rött och klippa dig. Det är en bra frisyr att variera! Tänk vad snygga vi kan vara på Stickeventet i höst :-). För du ska väl dit?

    ReplyDelete
    Replies
    1. ...eller så färgar jag den där mossgröna luggen som jag funderat på sedan jag var femton... :P Visst ska jag dit! Kommer redan på fredagen som det ser ut nu.

      Delete
    2. Kör på både grönt - rött :-) Styrbord babord....

      Delete
  4. Harry vet att han är snygg och utnyttjar det till max, han vet att han kommer undan med det ;)

    ReplyDelete
    Replies
    1. Nja... Han kommer kanske undan slakt, men jag tänker sätta hårt mot hårt nu. Han vet bara inte om det än :P

      Delete
  5. När jag var tonåring hade vi får som var viktig för avel, bla en bagge som inte var "trevlig" han buffade inte bara utan stångades när man vände ryggen till! Det enda som hjälpte var att "slänga omkull" honom. Det skulle aldrig jag klara av så jag fick aldrig gå in när han hade "dambesök". Kanske bäst att tala om vem som bestämmer innan han blir karl! Det räckte med att lägga omkull en gång för att han skulle acceptera rangordningen.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Åh, han stångas inte på det sättet. Men du kan ha rätt i att man skulle behöva få omkull honom. Enda problemet är att jag inte lätt får runt honom bara sådär. Han är rätt stor. Att man sätter honom på baken då och då bryr han sig liksom inte om. (För klippning och så.) Men får jag någon gång chansen ska jag testa!

      Delete
  6. Min bästa bagge som jag hade när jag hade får la jag omkull redan första dagen han var hos oss och släppte inte upp honom i första taget. Han blev tvungen att slappna av innan han kom loss.
    Ett knep att få ikull dem är ta tag i hornen, vrid huvudet till sidan samtidigt sim du tar tag i ullen rätt långt ner på kroppen och slänger omkull honom. Du måste överraska honom och lyckas första gången så att det inte blir en kamp och är det du som mest sköter om fåren så är det du som måste göra det. Hoppas att det löser sig och att ni får många långa år tillsammans.

    ReplyDelete
  7. Han ser ju så go' ut samtidigt!
    Hoppas råden från fårvana ovan hjälper, för han ser ju närmastut att kunna bli en riktig kompis :)
    SV
    Det går faktiskt ok med städningen! Assar har hela tiden fått bära på "bra" saker (läs:nappar och flaskor och så men INTE skitiga pappersnäsdukar t.ex...)
    Jag märkte tidigt att han älskar gummi så sådant har han fått släpa på. Senast före dockben och annan pryttel bar han hem ett dragkroksskydd. Ganska duktigt tyckte jag för det var ju tungt :)
    Förvånar honom något att han åter får godis för att lämna, det har vi annars slutat med. Kul grej att syssla med. Bättre än att släpa in sorkar kan jag nog tycka......;)

    ReplyDelete
  8. Fina Harry!
    Mönstret på pippitröjan är från sandnes baby nr 1206 Mandarin, men jag använde mini duett.
    Kram Paulina

    ReplyDelete
  9. Bäst att svara... Japp, det ÄR den gröna kanten som gör det. =)
    Hörde att garagetaket är en säker tillflyktsort. Ska du ha de nya ankorna där också? Om du bygger någon form av ramp dit kan drakarna vara där också.. Mycket jobb blir det...
    Tack för en superhelg!
    /kraaam

    ReplyDelete
    Replies
    1. Ha ha! Duktig flicka! Honan har flygit sin kos. Hon kanske ville tillbaka till mamma eller något, men här är hon inte kvar. Första natten sov hon på annat håll och kom tillbaka på morgonen, men nu har jag inte sett henne på två dagar. Jag mycket arg på den sege som inte låsa in pippi i tid.

      Och tack tillbaka för att du kom!

      Delete