Friday, December 2, 2011

Mer sockar, före- och efterbilder - och några lärdomar


DET ÄR MYCKET sockstickande för min del nu. Jag jobbar hårt för att minska stashen av handspunnet sockgarn. Och ju fler härvor jag tar mig igenom, desto mer inser jag att en duktig spinnerska stickar mycket med sitt eget garn. För att lära sig på sina misstag. De senaste sockarna i raden är ett lysande bevis på det.

 
När man spinner tappar man ofta koncentrationen efter ett tag. Eller så spinner man lite en dag, lite mer en annan, fortsätter en tredje... Och det är ett faktum att du aldrig spinner exakt lika dag ett som dag tre. (Med undantag för väldigt duktiga spinnerskor som maniskt kontrollerar tjocklek och tvist.) I mitt fall resulterar det i en tråd som är något tunnare i ena änden än det andra. Inte så att du ser det kanske, inte så att det hade spelat någon roll om du hade tvinnat tre trådar med varandra. Men om du navajotvinnar, d.v.s. att du gör ett tretrådigt garn av en enda singel, då märker du garanterat skillnaden. Det resulterade den här gången i att ena sockan har markant fler maskor än den andra. Efter mycket trixande har jag fått sockarna att bli lika stora och de sitter verkligen som en smäck, men de är långt ifrån identiska och har inte alls samma antal maskor. De har inte ens samma antal maskor i foten som på benet.


Det är inte första gången jag har fått justera maskantalet när jag stickar sockar i handspunnet garn. Det blir bara så ibland. Men jag har lärt mig massor på det. Som att anpassa sig efter det man har att tillgå. Och som i att jag ska vara mycket mer noggrann med att mäta singelns tjocklek under spinnandets gång i fortsättningen.



Hur som helst, sockorna är klara, de sitter bra och jag använder dem för fullt. Den flerfärgade fibern jag använt för foten kommer från Color Craze Fiber (rekommenderas) och är i 100 procent BFL.


Topsbandet var färgat i sektioner och jag spann det utan att dela upp det, vilket innebär att garnet också blev sektionsfärgat när jag navajotvinnade det. Det gröna garnet i skaftet är 100 procent merino och spunnet från en fiber köpt på Panduro.


Det här garnet är ett av alla dem jag glömt räkna hur många meter det var innan jag började sticka. Det ligger säkert en slarvig lapp i något skrymsle som anger meterantalet, men exakt vilket skrymsle det rör sig om nu efter flytten är en jäkligt bra fråga.