Saturday, June 18, 2011

Helvetes jävla skit


DET HÄNDER ATT jag får paket. Oftast har jag lagt ut ett gäng hundralappar för att få dem. Fast paketet som damp ner på hallmattan häromdagen hade jag  inte ens betalt portot för. Faktum är att jag inte hade den blekaste om att det skulle komma över huvud taget. Jag blev  lite fundersam. I och för sig såg jag vem avsändaren var, men jag hade ju inte beställt något av henne heller...

Öppnar det, och ut trillar en grytlapp. Men inte vilken grytlapp som helst... Jag kan inte hjälpa att jag blir lika jäkla rörd varje gång det händer, att någon ger mig något handgjort till mig utan egentlig anledning. För jag känner egentligen inte Hedvig och både hon och jag vet att hon inte på något sätt var skyldig mig något. Ändå har hon satt sig ner och broderat, lagt sin fria tid, på världens grymmaste specialgrytlapp till mig.

Hedvig, det finns inget TACK som är tillräckligt stort! You're the Greatest! Härmed är du officiellt inbjuden på middag hos mig (med eller utan bihang) när helst du passerar Göteborg. Jag ska försöka låta bli att bränna maten.

Historien bakom grytlappen hittar du i texten och kommentarerna till det här och det här inlägget i Hedvigs blogg.


SOMETIMES THERE'S PACKAGES landing on my hallway carpet. Often it's something I've paid a lot to recieve. But the package that landed there the other day was not one of those. I hadn't even paid the stamps for that one. In fact, I didn't know it was coming at all. As always when such things happens, I got a little bit pensive. I did see who the sender was, but I haven't order anything from her either.
As I open it, a pot-holder falls out. And not any pot-holder but the pot-holder. Translated it says something like DAMN FUCKING SHIT. I was truly moved. Six months ago I replied to a post in Hedvigs blog (unfortunate only in Swedish) where she flashed her great pot-holders with texts as Shitty life and Damn. I replied that I would want one with the text above - as a "proof" of my cooking skills. Hedvig remembered that.
She didn't owe me anything, still she sat down and embroider that pot holder for me. I think it's such a beautiful thing, to give your time and then give it away.
There's no THANK YOU big enough, but I hereby invite Hedvig and her family to join me for a home cooked dinner at me, anytime she passes. I will try not to burn it.