Tuesday, March 15, 2011

Eddy - den stickande isprinsessan

Eddy

EDDY ÄR EN av de där ascoola människorna man stöter på av en ren slump. Poff så sitter hon där brevid en med en stickning och berättar historier om hur det är att vara is- och cirkusprinsessa på riktigt. Jag har aldrig träffat en isprinsessa innan.

Jag tror att jag under en period själv ville vara det, men jag var hopplöst kass på konstskridskor. Det var på den där tiden man ville vara liten och söt och hade ett par sådna där mesiga vita saker med taggar som gjorde att man stod på öronen hela tiden. Eddy tog sig bevisligen förbi det stadiet...

Hur som helst. Eddy och jag var i Angered och färgade garn idag. Jag lät några sockgarner och ett gäng ulllockar byta färg medab Eddy drog in det tunga artilleriet och färgade sitt första egenspunna garn. (Garnet på bilden ovan.) Sådant kräver mod! Jag färgar ullen jag spinner, men aldrig det färdiga garnet. Antar att jag helt enkelt är för rädd för att det ska bli fel. Fast kan hon så kan jag!




EDDY IS ONE of those awesome people you meet just by accident. Before you know it, she's sitting knitting next to you, telling stories about the real life as an ice and circus princess. I have never met an ice princess before.

I think I wanted to be one myself years and years ago, but I turn out to be a hopless case of ice skating. It was back then when I wanted to be small and pretty and had one of those silly pair of white ice skates with spikes that made you fall. Obviously Eddy made it through that stage.

Anyway. Eddy and I was dying yarn today. I let some skeins of ugly sock yarn and a few wool locks chage colour while Eddy took the heavy artillery out. She dyed her fist skein of handspun yarn. (The one showed in the picture.) That takes curage! I do dye my wool before I spin it but never once it's spun. I simply guess I'm to scared to mess it up. But on the other hand, if she can, can I!