Friday, October 15, 2010

Babyfilt a la mormorsruta

I GÅR KVÄLL fäste jag sista tråden på en babyfilt som inom en snar framtid kommer att skickas iväg till Stickhjälpen.

LAST NIGHT I fasten the last thread of this baby blanket that will soon be sent off for a charity project.





Köpstoppad i sinnesförrvirrad sekund


I EN FÖRVIRRAD sekund skakade jag visst hand på att inte fiber på en månad. Och att inte köpa ett enda nystan garn på ett halvår. Köpstopp med andra ord. Igen. (Vad tänkte jag på när jag sträckte fram labben?) Sist gick det inte så bra. Jag syndade rejält på fiberfronten (du kan läsa syndabekännelsen här), men å andra sidan köpte jag inte ett enda garnnystan. Fast då handlade det om sex veckor. Mitt i sommaren. Nu är det hela vinterhalvåret.

Jag anar att det var synen av stashen (se bilder) som fick Sara att få för sig (läs: bli övertygad) om att jag behöver hjälp. Sanningen är nämligen att det här inte är allt. (Och jo, lådorna ovanför garderoberna är fulla. Allihop.) Jag vet att hon har rätt. Och det kommer bli en utmaning att hålla sig till det man har. Och jag kommer inte sticka upp allt på ett ynka halvår. Men ändå. Jag vet i alla fall vilken dörr jag kommer banka på desperat när abstinensen slår till. Även om det är mitt i natten. 



IN A MOMENT of confusion, I shake hands on not buying any fibres for one month - and no yarn for six months. I guess that means another non shopping agreement. Last time can't really be described as a success  as I fell into the great fiber swamp. On the other hand, there was no yarn shopping. Only fibers. (You can read the confession of a yarnoholic sins here.) But then again, it was for six weeks. In the middle of the summer. Now it's winter season for six months. Non shopping six months.

I guess it was the sight of my stash (pics below) that made Sara imagine (read: convinced) that I had a tiny problem and needed help. (The truth is that this is not all and yes, the boxes on top of the wardrobe is filled.) I know she's right. Still there will be a challenge to just stick with the stuff I got. I won't be able to knit it all in six months, but anyway... Well, at least I know which door to pound on when the abstinens is driving me crazy. Even if it would be in the middle of the night.