Monday, December 20, 2010

Sorry, måste avreagera mig

JAG BLIR BARA så jävla sur på Arbetsförmedlingen. Först visar man upp en massa papper, fyller i blanketter och får stora OK-stämplar överallt. Inga fler blanketter ska lämnas in, nejdå. Nu när jag visat upp papper om att ersättningsdagarna håller på att sina och att jag har fått praktik, då är allt grönt. Grönt är fint. Grönt är inga besvär. Jag var till och med varit ute i väldigt god tid med papper och information att jag får lite klapp på huvudet att jag är en så jäkla duktig flicka.

Sedan går det en månad och man får påminnelser och uppmaningar om att skicka in den och den blanketten och det intyget. Allt det som förut var störtgrönt och lugnt för tre månader framöver, är plötsligt illrött och larmar med gälla signaler. Men jag har ju redan lämnat in blanketterna! Ni har registrerat dem. Jag har redan varskott om att mina ersättningsdagar håller på att ta slut. Jag har en papperskopia på den noteringen. Var är problemet? Var går gränsen för mitt eget ansvar och deras? Jag är vuxen. Jag klarar mig. Men måste jag göra allt jobb två gånger - eller tre, bara för att jag är i kontakt med en myndighet?

Känner ni igen det? A-kassan? Försäkringskassan? Försök aldrig vara en duktig flicka där. Du begravs i högar av blanketter, betar av blanketterna, får tillbaka dem, får några extra på köpet... Det är jobbigt nog när man är frisk. När man är sjuk är det ett jävla helvete.

8 comments:

  1. oooh yes om man känner igen seg...idiotförklarade nån på försäkringskassan när dottern skulle begära förlängt underhåll och dom skulle ha pappren för 3e!!! gången då ilsknade morsan till och ifrågasatte deras beteende och behandling av sin post...sen har det varit tyst och ansökan blev godkänd...och detta begär dom att en 18åring skal klara av!

    ReplyDelete
  2. Ja, jag känner definitivt igen mig!! Det är alltid så tyvärr....*suck*......hoppas det löser sig för dig.
    kram!

    ReplyDelete
  3. Hmm...känner väldigt mkt igen mig. Kan säga att jag kommer ALDRIG nånsin mer ställa mig till förfogande hos AF...hellre lägger jag mig och sover under en filt på hårt, kallt under lag.

    ReplyDelete
  4. En gång ibland känner jag det är störtskönt att ha gått i exil, detta låter för j-vligt, vilket slit, ett jobb i sig själv.. Nu har jag aldrig behövt slita med den norska systemet, undrar om det är lika illa..hm.. Stå på dig :)

    ReplyDelete
  5. Nej fy satan vad jobbigt det är att de inte har bättre koll & att de lägger ansvaret på en själv... Vad arg jag blir!!!! Faan viljen tur att man har ett arbete idag & jobbar på - skulle inte vilja byta, eller jo för en dag - då skulle de fått se på tusan på Arbetsförmedlingen & allt vad de är! Jag är alltid snäll, men sånt här retar upp mig totalt!! Bäst för dom att ordna upp allt på stubben!!

    ReplyDelete
  6. Känner igen det...
    och att ha att göra med både AF och FK samtidigt är extremt tålamodsprövande.

    ReplyDelete
  7. Usch, det är en luddig värld vi lever i och mina egna erfarenheter av samma kassa är ringa och de jag har är förfärliga. Hoppas det ordnar sig, men man kan stånga sig blodig för mindre.
    Agneta kram

    ReplyDelete
  8. Hm.. jo... med A-kassan känner jag absolut igen mej.

    ReplyDelete