Wednesday, October 13, 2010

To much inspiration


JAG TÄNKER INTE erkänna hur mycket pengar jag spenderat på fiber de senaste dagarna, men det är för mycket.

Det började med att jag hälsade på MiA. Hon spinner de mjukaste garnerna du kan tänka dig. Och hon hade massor av trevliga färgade topsband. Jag tallade lite på dem och tänkte "såna där ska jag aldrig köpa för de är skitdyra". (Och de är de)

Sen har jag klickat mig runt på Etsy och Folksy. Fyllt shoppingkorgar. Förbannat portopriserna från USA. Tömt shoppingkorgar. Ibland har jag klickat lite för mycket. Det har visat sig att ett av fyra köp är gjort med berått mod. Tjugofem procent för tröst. En kvarts andel av tillfällig sinnesförvirring. Resterande är rena impulsköp.

Frågan är om jag kan skylla min krympande ekonomi på MiA för att hon inspirerat mig, eller PayPal som gör det äckligt enkelt att köpa saker utan att tänka alls. (Klicka bara på OK-knappen, kreditkortet har vi redan registrerat)


I WON'T CONFESS how much money I've spend on fibres the last few days, but it far to much.


It all started with a visit at MiA. (English link) She spins the most soft yarns you can imagine. And she had lots and lots of beautiful dyed rovings. I pet them and thought to myself that "I would never buy rovings like this 'cause they're awfully expensive". (And they are.)


Since then I've been surfing on Etsy and Folksy. I've filled my cart, cursed the shipping fees of the States and then deleted all the items in my cart. Sometimes I might have been clicking a bit too fast. It turns out that 1 out of 4 deals were cold blooded determination. 25 percent because I needed some kind of comfort. One quarter was bought in a temporary confusion. The rest is pure impulsive buying.

The question is who's to blame. Is it MiA for inspire me or PayPal to allow me to buy stuff even without thinking.  (Just klick the OK buttom, your credit card number is already stored.)

 
 Bilderna är tagna från / Pitctures taken from

8 comments:

  1. Skyll du på mej - det är helt ok. Pia skyller på mej att jag sabbade hennes redan taskiga lunda-student-ekonomi med att lura in henne i sticka-med-svindyra-mohair-garner-träsket. :D

    Sen skyller jag lite på dej för att du tänkte handla så att du inspirerade mej att klicka hem lite fler rovings från Greenwood igår. Så är vi kvitt :D

    Nu måste jag ta mej i kragen och lära mej färga själv.

    ReplyDelete
  2. *skrattar* jag vet hur det kan vara......

    ReplyDelete
  3. *ha ha*...det är hopplöst ute med dig!! ;-)

    Ber om ursäkt för dröjesmålet med "ulltussarna"...men det har varit svårt att komma åt dem för mig...och jag har påminnt K några ggr nu...hon har så JÄKLA mycket att göra hela tiden... :-( ... men, men...på fre jobbar jag där igen..och då ska jag göra ett nytt försök.

    ReplyDelete
  4. Du är hopplöst förlorad. :-) Men jag förstår dig. Den översta bilden fick nästan mig att klicka till också! Gör du nåt av allt du spinner?

    ReplyDelete
  5. MiA: Tack, nu känns det genast mycket bättre! :)

    Fru Purjo: Skillnaden mellan mig och lyxfällanoffren är att jag bara betalar med pengar jag har. Kontant. :)

    disa: Skönt att veta att jag inte är ensam! :)

    Catarina: Så du säger det... Är det därför du drar ut på leveransen? :)

    Therese: Jaha, säger hon som shoppar symaskiner och tyg hej vilt! Jag plockar faktiskt fram garnerna och tittar på dem ibland, men ser liksom aldrig några projekt i dem. Än.

    ReplyDelete
  6. Hehe, man ska inte kasta glas när man bor i stenhus, man kan få vassa bitar i fötterna heter det väl? Jag saknar totalt förmågan att göra saker med måtta. Allt eller inget är min melodi. :-) I'm on your side you know... ;-)

    ReplyDelete
  7. Therese: Vi är rätt lika egentligen. Full speed ahead or dead slow!

    ReplyDelete