Sunday, October 31, 2010

Torpstickning



TORPSTICKNING HOS VISALISA har ibland en tendens till att mer bli en fota-vovven-träff. Men jag kan inte låta bli. Rolff är så söt. Ett fyrbent monster med mördarkäkar som är livrädd för spindlar. 

Men vi stickade också, även om jag själv mest repade upp. Men så är det ibland. Och så åt vi kakor, drack kaffe och pratade om *censur*. Och om *censur*. Och så lite om garn. Och sedan mer *censur*. I vilket fall som helst, jag hade kul och det tror jag att de andra hade också. 


COTTAGE KNITTING AT  VISALISA (Swedish link) got a tendency to be more lika shoot-the-dog-meeting. Rolff is so cute. A four legged monster with killer jaws - afraid of spiders. 

But we did knit too, even if I mostly frogged whatever that started to grew on my needles. It's like that sometimes. And we ate cookies and drank some coffee and talked about *beep*. And about *beep*. And about some yarn. And then more *beep beep beep*. However, I had a great time and I believe the others had it too.



Censur 1: Ron Jeremy, Censur 2: Utrustningen på Göteborgs fulaste staty [Poseidon på Götaplatsen]. Censur 3. Ännu mer i stil med Mr Jeremy och Göteborgs fulaste man.
Beep1: Ron Jeremy, Beep 2: The "thing" on Gothenburgs ugliest statue [Poseidon on Götaplatsen]. Beep 3. More stuff about Mr Jeremy och Gothenburgs uglies man (statue) and other things just like the two I already mentioned.

Friday, October 29, 2010

Love affair


FÖR ETT TAG sedan fick jag en påse rå alpackaull av Bannahoj. (Med rå menar jag obehandlad som i otvättad och okardad ull.) Jag lät den ligga ett tag,  hade liksom inte lust att gå igenom hela processen med att tvätta och tesa och karda och... Vad jag inte visste var att alpackan går finfint att karda utan att tvättas och att tesandet knappt existerade. Och att ullen flöt som mjukt smör genom kardmaskinen. Och att den var en dröm att spinna. Hur kommer det sig att jag väntat så länge med att prova på alpacka? (Det hade tagit ännu längre tid om jag inte fått ullen av Johanna.)

När jag väl hade börjat arbeta med ullen kunde jag inte sluta. Jag spann upp allting på sländan i ett bräde. Resultatet blev 52 gram och 105 meter rent mjukt varmt myspys.

Så Johanna, om du känner att du vill byta lite alpackaull mot annan ull eller mot garn så vet du vart du kan höra av dig.


SOME TIME AGO I got a bag of raw alpaca fleece from a friend. (With raw I mean unwashed and uncarded.) I let it lay around for some time, I didn't feel for doing the whole washing and carding process. What I didn't know was that alpaca is a dream to card even as raw wool, a dream to spin and I ask myself why it took me so long to try to spin alpacka. (It would have taken even longer if it wasn't for the this gifted wool.)

As soon as I've started to work with the fleece, I couldn't stop. I spun it all up right off. It resulted in 52 grams and 105 meters of pure soft, warm cosiness. Alpaca is already a favorite of mine.

Thursday, October 28, 2010

Efter sjömansfikat



VISSTE DU ATT det finns folk som stickar tröjor i Malabringo Sock och dubbel Elegant? Efter fikan hos sjöman Petra har jag insett att en överstyrman på på utflaggade monstertankers tjänar... Väldigt bra. En kapten tjänar monstermycket. Petra är kapten på en 40 000-tons tanker med hokuspokusflagg. Då har man råd med exklusivt garn.

Jag kan inte låta bli att tycka att det är rätt häftigt. Jag har alltid velat segla på lite större tankers. Min största var på 20 000 ton. (Vikten syftar inte på hur mycket fartyget väger, utan hur mycket det kan lasta.) Det var sjukt skönt att sitta och sticka ihop med en annan sjöman. Någon som kan terminologin för både stickning och båtar. Och där snacket för två av mina största hobbies bara flyter.

Kvinnan hade dessutom sjukt många stickade tröjor i Starmore-stil med flätor och noppar. Så många att jag fick en. En av de slätare modellerna. Den gled av henne hela tiden. Fast mina axlar är lika breda som hennes är smala och på mig sitter den som klippt och skuren. Den är knalligt gul-limegrön och jag älskar den.


DID YOU KNOW that there's people who knit sweaters in Malabringo Sock? After meeting seaman Petra, I've realized that a chief officer on a monter tanker earn a lot of money. And a captain earn even more. Petra is the captain of a 40 000 tons tanker. She can afford luxourous yarn.

I can't help but think that's it's pretty cool. I've always wanted to sail on larger tankers. My biggest one was on 20 000 tons. (It's not the weight of the ship but the weight of how much cargo the vessel can load.) It was such a nice thing to talk to a knitting seaman. Someone who knows the termology of both my biggest hobbies.

Petra also had a lot of knitted sweaters in Starmore style with braids and nopps. So many that she gave me one. One of the ones with less braids. It slipped of her shoulders, but as I'm as wide as she's thin over the shoulders, it fit me just perfect. It's bright yellow-lime green and I just love it.

Wednesday, October 27, 2010

Look at your man



HITTADE DEN HÄR efter att ha följt en länk från ett Interwave-nyhetsbrev. (!) (Okej, det kan hända att det första klippet handlade om att foga samman två trådändar, men den här var förslaget härnäst från YouTube.) Tyckte den var lite smårolig.

FOUND THIS AS I was following a link from a Interwave news letter. (!) (Alright, it may be so that the first clip was aboud splicing two single ends, but this was the next suggested clip from YouTube.) Thought it was a bit funny.

Monday, October 25, 2010

The Knitting Seaman x 2

STICKVÄRLDEN ÄR LITEN. Sjöfartssverige också. Så egentligen borde jag inte ha blivit så förvånad när det damp ner ett mejl från min gama överstyrman (högsta däcksbefattningen efter kapten) i Ravelrymejlen. Jag måste erkänna att jag inte hade en aning om att hon stickade och att jag stickade var garanterat något helt nytt för henne. På den tiden var det cykling som gällde för mig. Hur som haver, ikväll är det fika hos överstyrman Petra som gäller. The Knitting Seamens. På riktigt.


WORLD OF KNITTING are small. And so are the Swedish shipping industry. By that in mind, I shouldn't have been surprised as a mail from my old chief officer (the highest deck rank aboard after the captain) dropped down in my Ravelry inbox. I have to admit that I didn't had a clue about her being a knitter and she would by no way know that I was a knitter then, because I wasn't. During that time I was more into biking. Anyway, today it's a lady seamen knitting night at chief officer Petras place. The Knitting Seamen. In real life.

Sunday, October 24, 2010

Sockor för vidare transport


JAG HAR STICKAT smått det sista. Efter storstädningen i arbetsrummet har jag liksom blivit paralyserad. För mycket garn och för lite inspiration. Så jag kör på simpla sockar och tossor bara för att slippa tänka så mycket. Det åker ner i samma paket som babyfilten. Till Stickhjälpen. Kanske gör det någon unge i Litauen lite varmare om fötterna i vinter.

I HAVE BEEN knitting small things lately. After cleaning out my hobby room I have more yarn than inspiration and I feel a bit paralyzed. So I make simple things just to avoid thinking too much. They will go in the same package as the granny square baby blanket. For charity. Maybe it will give a Latvian kid a bit warmer winter.

Saturday, October 23, 2010

Gårdagens synder


OKEJ, FYRA AVIER i går. Och vad dolde sig i paketen? Mest fiber måste erkännas. Två paket från två olika leverantörer. Sådant som klickats hem före köpstoppet men tagit lite tid på sig att nå mig. Men jag har planer för det. Vad kommer ni snart att få veta.

Det kom lite garn också. Men jag har inte köpt något, jag svär. Det är ett sponsringspaket från Tedman&Kvist som inte riktigt hann fram till Dalarna och sticklägret i somras. Sponsorpaketet bestod av en n härva Lin 1.0 och en härva Lambada. Jag har inte en aning om vad jag ska göra av Lambadan, men det kanske ger sig någon gång? Jag är inte så mycket för effektgarn.

Sist men inte minst fick jag ett litet paket med tämligen hårt innehåll som inom de närmsta tre månaderna kommer dimpa som ett paket utan avsändare i en brevlåda någonstans i Sverige


ALLRIGHT, FOUR DISPATCH notes yesterday. So what did hide behind them? Mostly fibers, to be honest. Two packages from different suppliers. Stuff that got bought before I agreed to not buy any fibers for a month. But I got plans for them. I will tell you about it in time.

It did arrive some yarn to. But I haven't order anything, I swear. It's a late addition to the knitting camps goodie bag. One skein of flax and one skein of effect yarn. Not hat I know what to out of the last yarn, but I guess I will figure it out someday.

Last but not least, I got a bit smaller and a more stiff package that within three months will land in a mail box somewhere in Sweden. The sender will be unknown.

Friday, October 22, 2010

Avi-rekord



UNDRAR JUST OM det här är ett tecken på att jag har dålig karraktär eller att jag är en väldigt populär tjej...


I WONDER IF this is a sign either of my bad character or my popularity... (It's dispatch notes.)

Min bror modefreaket

MIN YNGSTE BROR ringer. Det händer inte så ofta. Inte för att vi inte tycker om varandra, men det är åtta år emellan oss och vi umgås inte med samma människor.

- Jo du, eh, du sa en gång att du kunde sticka en tröja till mig...
- Jaha...
- Ja, står du fortfarande fast vid det eller?

Om jag gör?! Så klart! Min yngste bror är - även om folk inte tror det, ett modefreak. Han är alltid snyggt klädd, diskret men samtidigt alltid med något som sticker ut lite. Och det är aldrig en slump. Han är äckligt medveten om vad han tar på sig. Och han har öga för detaljer. Som att se att en tjej lagt in slingor en halv nyans ljusare än hennes riktiga hårfärg eller att jag har en ny färg på ögonskuggan. Han är den ende i min familj som kan lägga märke till sådant.

Några minuter senare har han gått med på att betala garnet (jag är ju köpstoppad) och accepterat att det kommer ta några veckor för honom att få den. (Måste ju sticka klart sambons först.) Han ska komma förbi en dag för att ta några mått och jag ska skicka över bilder på några modeller.

Det är ju suveränt! Jag väljer garn (tur att ungen är rik), styr in honom på en modell jag vill sticka (genom att inte förseslå tråkiga modeller) och slipper betala kalaset. Visst, det går en del arbete till det hela. Men med rätt mönster och rätt garn kommer det bara bli kul. Dessutom kan skitungen bära upp vilken trasa som helst. Det här kan inte gå fel!


MY YOUNGEST BROTHER calls. It's not that common. Not that we don't like each other, but there's eight years between us and we don't hang with the same people.

- Eh... You once said that you could knit me a sweater...
- Okay?
- Well, are you still willing to do it?

If I am?! Of course! My youngest brother are - even if people don't think so, a fashion freak. He's always dressed good, discrete but still with something that makes him stand out of the crowd. And it's never a coincident. He's creepily conscious about his looks. And he got the eye for details.

A few minutes later he has agreed to pay for the yarn (am I not a good girl remembering not to buy yarn) and accepted that it will take a few weeks for him to receive it. (I have to finish the boyfriend sweater first.) He will drop by some day so I can measure him.

This is great! I choose the yarn (luckily the kid is rich), make him choose a pattern I would like to knit (as I don't show him the boring ones) and I don't have to pay a single cent. Sure, there will be some work included, but the kid can get dressed up in rags. This can't go wrong!

Thursday, October 21, 2010

Den är här!




DEN HAR KOMMIT! Min dubbeltrampande Louet S10. Den spinner som en dröm!

IT HAS ARRIVED! My new double treadle Louet S10. And it spins like a dream!

Snö


DET HÄR ÄR Göteborg just nu. Vilket påminner mig om att det är hög tid att börja sticka den där mössan...

THIS IS GOTHENBURG rigt now. Which remains me of that it's time to knit that hat I've been thinking of...

Wednesday, October 20, 2010

A True Blood friend of mine


ATT BEKLAGA SIG över något offentligt kan innebära att man får en massa skit. Eller att man får presenter. Jag har fått det senare. Efter att ha insett att True Bloods fjärde säsong inte är inspelad än, erbjöd Stiko Maria sig att skicka över hela bokserien för att på något sätt ge mig konstgjord andning. Sagt och gjort. För några dagar sedan damp böckerna ner.

Tack Maria, du har gjort det igen! (Överraskat mig och varit läbbigt snäll utan anledning.)


TO PITY YOURSELF out to the crowd may result in people being mean to you. Or the total opposite. For example , you can get a present. That's what happen after that I realized that True Blood isn't shooted in a fourth season yet. A blog friend (Swedish link) - who I never met, offered to send me all of the books in the serie. Like some sort of artificial breathing. Said and done. A few days ago the books landed at my place.

Thank you Maria, you've done it again. (By surprise me and being awful nice for no special reason.)

Min gamla spinnrock har emigrerat

MIN GAMLA SPINNROCK har fått ett nytt hem. I Norge. Hos Mia.

Min nya spinnrock ligger antagligen på en postcentral någonstans mellan Holland och Sverige. Förhoppnings på den i Göteborg.


MY OLD SPINNING wheel have got itself a new home. In Norway. At Mias place. (Swedish link.)

My new wheel is proabably resting at a post central somewhere between Holland and Sweden. Hopully in Gothenburg central.

Tuesday, October 19, 2010

Mottaget: Hemlispaket no. 1


Jag säger bara en sak:

WOW!
(Nej, jag syftar inte på Postens Stockholms edition av den moderna shoppingbagen, utan det andra...)

English version completed.


This is a part of a swap that will be going on for three months, arranged by the Swedish knitting site Stickamera.se. (Swedish link) I have revived information about the person I'm about to spoil for the three coming months, and obviously, someone got my information. This is what I got in my first package. Hemlis is a Swedish chidish way of saying "the secret one". For this English version, I will simply call her (I think it's a she) my "secret pal".
 Ledtråd eller förklädnad? 
Postord: Västerås

A clue or a misleading detail? 
A paper mailing bag from Stockholm (Sweden's capital). 
Post stamp: Västerås - a city nearby Stockholm.

 
Tydligen tycker min Hemlis att jag behöver fler träsktroll i mitt liv.

My secret pal seem to think I need more ogres in my life.

 Och mer Pez.

And more Pez.

 
Och bättre hygien? 
Okej, jag skulle till och med kunna ta en förolämpning som det med humöret i behåll, för tvålen luktar jäkligt gott!

And a better hygiene? 
Okay, I can take that insult and keep my good mood as the soap smells really good!

Och lite mer unga pojkar i röda mössor...

And more boys in red caps...

 ... eller varför inte en hel CD-skiva med schysst musik med Montt Maridé? Jag har faktiskt aldrig hört talats om killen innan, men känner igen sista spåret - I Love You Annie. Och jag gillar det. Faktiskt. Vilket förvånar mig lite. Att någon prickat in sånt jag gillar och lyssna på. Jag hade aldrig vågat skicka en skiva till någon jag inte känner... Inte någon jag känner heller för den delen. Plattan är på engelska, men han sjunger på svenska också. Dancing Shoes kommer från plattan och Gloria är en Swensk cover av Beyonces Halo. Helt klart värd att lyssna på.

... or why not a entire CD with good music with Montt Maridé? I never heard of the guy before, but I recognise the last track - I Love You Anni. And I like it. Really. Which kind of surprise me. For me it's hard to get how anyone can hit my tast of music like that. I would never have the guts to send someone a record to anyone I don't know. Not anyone I know either... He sings in English on the record but do sing in Swedish too. The track Dancing shoes (YouTube link) is from the record. If you want to hear him sing in Swedish you can listen to Gloria that's a Swedish cover of Beyonces Halo. It's worth listening to.

Garn kan man aldrig få för mycket av! (?) Fyra (!) härvor Hacho 100 % merino wool från Mirasol. I grönt, grönt och grönt. Och några stänk av brunt. Supermjuka! Är man lycklig eller vad?! Jag hade velat göra en hel tröja i det där garnet. Tyvärr är jag inte i "fyra härvor-storleken". Men det kan ju bli en del av en tröja.

You can never get too much yarn! (?) Four skeins of Hacho 100 % merino wool from Mirasol. In geren, green and green. And a few strings of brown. Am I happy or what?! I would like to make a whole sweater out of this yarn. Unfortinatley I'm not the "four skein size kind of person". But it may be a part of a sweater.


Tydligen är hemlisen och jag kompisar. Eller så hade de inga "Hello Strager-kort" på Lagerhaus. Fast jag tror inte det är ett sammanträffande att Hemlisen på baksidan av kortet ger mig ledtråden: När är ugglan vaken?


It looks like my secret pal and I are mates. (The post card says "Hello pal".) Or maybe they run out of "Hello stranger-cards" at the store. But I don't believe it's a coinsidence that the secret pal gives me a clue by writing: "When are the owl awake?"

Varför jag inte tror det? Tja... Under sticklägret i Dalarna hade Johanna, Therese och jag en liten nattlig session. Med en flaska vin eller om det var en låda, jag minns inte så noga. Vi sov i alla fall väldigt länge dagen efter. Tror inte det var någon som missade det. Och ingen var speciellt sen med att tråka oss för det heller. Jag tror det är det hemlisen syftar på. Alltså känner jag Hemlisen.

Why I don't believe it's a coincidence? Well... During the knitting camp earlier this summer, Johanna, Therese and I had a nightly session. Including a bottle of wine or if it was a whole bag-in-box, I don't remember. The next day some of us got up for breakfast and then returned to the bed. I woke up at lunch time. I don't think anyone missed that. And none were late to make jokes about it. I think that's what the secret one is thinking of. Therefor I suspect that I met my secret pal. (Swedish links)

Nu finns det ju faktiskt några som skulle kunna tråka mig för det där (Örebrotjejerna till exempel). Eller Johanna eller Therese själva. Fast jag tror inte att det är Therese om hon inte gått riktigt långt och fått någon till att skriva kortet åt henne. För hon skriver inte sådär. Fast Johanna kan det vara... Eller någon helt annan. Typ en göteborgare. Eller en örebroare. Eller en Stockholmare. Eller...


There's a whole bunch of people that I'm about to suspect for sending me those great gifts. It may be some of the funny girls from Örebro. Or Johanna or Therese. But I don't believe it's Therese. The hand writing doesn't match. But it can be Johanna. Or someone else. Like someone from Gothenburg. Or Örebro. Or Stockhol. Or...

Nå Hemlis, tänker du ge dig till känna? I vilket fall som helst:


TACK!!!

THANK YOU!

Monday, October 18, 2010

Kardat


DET FINNS FÖR- och nackdelar med att köpa råull. (Otvättad, okardad ull.) Den största fördelen är priset. Det är billigare rent pengamässigt att köpa obehandlad ull. Dessutom lär du dig en jäkla massa på att sitta och pilla med den. Fast pillandet är också en av de största nackdelarna. Att tvätta ull är inget problem, det är bara att tappa upp vatten i passande kar, droppa i lämpligt rengöringsmedel och sedan ösa i ullen. I princip. Att torka den ger inte mer problem än en eventuell doft av fårhage i lägenheten. Att sortera och tesa (dela på lockarna) ullen kan nästan vara mediterande. Men att karda är ingen hit. Jag tycker verkligen inte det. Särskilt inte när ullen beter sig som den gjorde idag.


Idag har jag kardat en värmlandsull som betett sig jäkligt konstigt. Den är liksom klibbig. Fettet har inte gått bort fastän jag tvättat den flera gånger. Och när fibrena klibbar ihop sig med varandra är det inte kul att karda dem eftersom det mest blir trassel av alltihop. Men jag plöjde igenom det lilla jag hade. Det resulterade i 240 gram ull. Jag är rätt stolt över mig själv. Att jag fått tummen ur. Om det var all ull jag har kvar att karda? Skojar du, hela kökssoffan är full! (Så gillar du att veva kardmaskin är du välkommen hem till mig, du får leka med den hur länge du vill.)


THERE'S PROS AND cons about buying raw fleece. (Unwashed, uncarded wool.) The biggest pro is the price. Raw wool are cheap, at least if we're talking money. Besides, you learn a whole lot of things by handling the wool. But the handling is also one of the cons. To wash it is no problem, it's just to fill up a tub with water, put some detergent into it and then throw in the wool. More or less. To dry it is even easier and the only thing about that is that your apartment may smell like you got a herd of sheep around you. To sort and grade the wool may sometimes be pure meditation. But to card it is the worst. I really don't like it. Especially not when the wool behaves like the one I handled today.

I had some värmland wool (Swedish breed) laying around and decided to card it. But it's kind of sticky. The grease hasn't been washed out even thought I've run it several times in the tub. When the fibers constantly get sticked together, it's a hell to card it. But I did it all. 240 grams. I'm proud. Proud of that I finally got it out of the way. If that was all the wool I had left waiting to be carded? Are you kidding, I got my kitchen sofa filled up! (If you like to run my carder for me, you're most welcome to do so. You can play as much as you want.)

Världens finaste present



DET HÄNDER ATT jag gråter när jag ser film. Annars brukar jag dämma upp tårarna tills det bara inte gåt att hålla det inne längre. Då lipar jag ohejdat oavsett om det beror på en film eller att jag slagit tån i tröskeln.

Men i torsdags blev jag gråtfärdig över ett litet paket. Jag såg ju vem som hade skickat det och tänkte "jaha, nu kommer mössorna jag beställde, de hade jag glömt av". Men det låg inga mössor i paketet. Där låg en Hawthorne.


Det som rör mig mest är inte att det är en fin sjal eller att färgen är precis rätt. Det är inte för att den är varm och jag verkligen behövde en varm sjal. Det var för att jag fått timmar av arbete. Och att någon suttit och tänkt på mig när hon stickat sjalen. Det är en väldigt vacker sak.

Therese, du är underbar och jag är så jävla glad att jag får känna dig. Tack för världens finaste present! Fan, nu börjar jag nästan lipa igen.


IT SOMETIMES HAPPENS that I cry as I watch a movie. Otherwise I use to store the tears until they reach flood and are just about to break the dam. Then I blubber either it's a movie or pain from a toe that hit the threshold.

But last Thursday I was on the verge of tears over a small package. I saw who had sent it and thought "well, here comes the beanies I ordered, I had totally forgot about". But there were no beanies in the package. It was a Hawthorne.

What touches me the most is not that it's a nice shawl or that the coulour matches me perfect. It's not because it's warm and I really needed a warm shawl. It's is the fact that someone have spend all those hours knitting it. For me. Thinking of me. That's something really beautiful.

Therese, you're wonderful and I'm so damn happy that I do know you. I'm almost start to blubber once again.

Sunday, October 17, 2010

Kajak


DET KAN HÄNDA att det inte är så varmt i vattnet längre, men så länge man inte trillar i är det jäkligt skönt att ge sig ut på en paddeltur. Särskilt när solen skiner. Det är vad jag har ägnat dagen åt. 


MAYBE IT'S NOT that warm in the water anymore, but as long as you don't fall into it, it's really nice to take a kayak trip. Especially when the sun shines. That's just what I've done today.

Friday, October 15, 2010

Babyfilt a la mormorsruta

I GÅR KVÄLL fäste jag sista tråden på en babyfilt som inom en snar framtid kommer att skickas iväg till Stickhjälpen.

LAST NIGHT I fasten the last thread of this baby blanket that will soon be sent off for a charity project.





Köpstoppad i sinnesförrvirrad sekund


I EN FÖRVIRRAD sekund skakade jag visst hand på att inte fiber på en månad. Och att inte köpa ett enda nystan garn på ett halvår. Köpstopp med andra ord. Igen. (Vad tänkte jag på när jag sträckte fram labben?) Sist gick det inte så bra. Jag syndade rejält på fiberfronten (du kan läsa syndabekännelsen här), men å andra sidan köpte jag inte ett enda garnnystan. Fast då handlade det om sex veckor. Mitt i sommaren. Nu är det hela vinterhalvåret.

Jag anar att det var synen av stashen (se bilder) som fick Sara att få för sig (läs: bli övertygad) om att jag behöver hjälp. Sanningen är nämligen att det här inte är allt. (Och jo, lådorna ovanför garderoberna är fulla. Allihop.) Jag vet att hon har rätt. Och det kommer bli en utmaning att hålla sig till det man har. Och jag kommer inte sticka upp allt på ett ynka halvår. Men ändå. Jag vet i alla fall vilken dörr jag kommer banka på desperat när abstinensen slår till. Även om det är mitt i natten. 



IN A MOMENT of confusion, I shake hands on not buying any fibres for one month - and no yarn for six months. I guess that means another non shopping agreement. Last time can't really be described as a success  as I fell into the great fiber swamp. On the other hand, there was no yarn shopping. Only fibers. (You can read the confession of a yarnoholic sins here.) But then again, it was for six weeks. In the middle of the summer. Now it's winter season for six months. Non shopping six months.

I guess it was the sight of my stash (pics below) that made Sara imagine (read: convinced) that I had a tiny problem and needed help. (The truth is that this is not all and yes, the boxes on top of the wardrobe is filled.) I know she's right. Still there will be a challenge to just stick with the stuff I got. I won't be able to knit it all in six months, but anyway... Well, at least I know which door to pound on when the abstinens is driving me crazy. Even if it would be in the middle of the night.

Thursday, October 14, 2010

Cleaning out my closet

DET BÖRJADE MED rent kaos i morse. Kaos som i sjömannens normala tillstånd. Så här ser mitt arbetsrum ut. (Ja, i normala fall ser det ut så här. Och nej, jag har inte stökat till extra för att överdriva. Tyvärr.)

IT STARTED WITH a chaos this morning. Chaos as in "normal" in The Seaman's life. This is what my hobby room looks like. (Yes, it's the normal state of the room. And no, I haven't messed it up just to take the picture. Unfortunately.)




Med hjälp av en orädd och högkompetent organisatör - Sara, ser mitt arbetsrum numera ut så här. Det är så jäkla fint! Enda frågan är hur jag ska kunna behålla det så här prydligt. Det där med att lägga tillbaka sakerna på sitt rätta ställe har aldrig varit min grej. Tyvärr.

With lots and lots of help from a brave and highly competent organizer - Sara, (Swedish link) my hobby room now looks like this. It's really nice! The only question is how I'm supposed to keep it this tidy. That thing with putting the stuff back to where it belongs never been my thing... Unfortunately.



Wednesday, October 13, 2010

To much inspiration


JAG TÄNKER INTE erkänna hur mycket pengar jag spenderat på fiber de senaste dagarna, men det är för mycket.

Det började med att jag hälsade på MiA. Hon spinner de mjukaste garnerna du kan tänka dig. Och hon hade massor av trevliga färgade topsband. Jag tallade lite på dem och tänkte "såna där ska jag aldrig köpa för de är skitdyra". (Och de är de)

Sen har jag klickat mig runt på Etsy och Folksy. Fyllt shoppingkorgar. Förbannat portopriserna från USA. Tömt shoppingkorgar. Ibland har jag klickat lite för mycket. Det har visat sig att ett av fyra köp är gjort med berått mod. Tjugofem procent för tröst. En kvarts andel av tillfällig sinnesförvirring. Resterande är rena impulsköp.

Frågan är om jag kan skylla min krympande ekonomi på MiA för att hon inspirerat mig, eller PayPal som gör det äckligt enkelt att köpa saker utan att tänka alls. (Klicka bara på OK-knappen, kreditkortet har vi redan registrerat)


I WON'T CONFESS how much money I've spend on fibres the last few days, but it far to much.


It all started with a visit at MiA. (English link) She spins the most soft yarns you can imagine. And she had lots and lots of beautiful dyed rovings. I pet them and thought to myself that "I would never buy rovings like this 'cause they're awfully expensive". (And they are.)


Since then I've been surfing on Etsy and Folksy. I've filled my cart, cursed the shipping fees of the States and then deleted all the items in my cart. Sometimes I might have been clicking a bit too fast. It turns out that 1 out of 4 deals were cold blooded determination. 25 percent because I needed some kind of comfort. One quarter was bought in a temporary confusion. The rest is pure impulsive buying.

The question is who's to blame. Is it MiA for inspire me or PayPal to allow me to buy stuff even without thinking.  (Just klick the OK buttom, your credit card number is already stored.)

 
 Bilderna är tagna från / Pitctures taken from

Sebbe the yarn



DET HÄR ÄR Sebbe. Han är spunnen av ren cheviotull, mäter 144 meter och väger 88 gram. Han är mitt försök att spinna ett mjukare och luftigare garn. Jag skulle säga att jag lyckades. Men då ska man komma ihåg att cheviot är en ganska sträv ull. Garnet är mjukt men inte lent som merino.

Sebbe är också det sista garn som spunnits på min Louet S60. I går monterades rocken ner för vidare transport till Norge.


THIS IS SEBBE. He's spun out of pure cheviot wool and stretches144 metres and weights 88 grams. He's my try to make a softer loftier yarn as I normally spin a firmer kind of yarn. I would say that I succeeded even thought cheviot is a coarse wool. The yarn is bouncy but not soft as merino.

Sebbe is also the last yarn to be spun on my Louet S60. Yesterday I put it apart for further transportation to Norway. (Swedish link)

Monday, October 11, 2010

Dancing Queer


- NÄR HADE DU tänkt göra klart min tröja?


Killen fryser.

Jag tappade stingen efter att ha gjort kroppen och en ärm - och konstaterat att ärmen var för tight. Det var i våras någon gång. Sedan kom värmen och ylletröjor var inte det jag helst stickade på.

Men nu växer den igen. Kanske behövde jag bara en spark i baken, för nu är båda ärmarna påbörjade. Och provade allt eftersom. Har konstaterat att ärmarna behöver ökas med ytterligare fyra maskor, sedan är det motorvägsstickning resten.

Och yep, det modellen är the boyfriend himself. Är han inte fin?


- WHEN ARE YOU going to finish my sweater?

My boyfriend are freezing.

I lost my feel for boyfriend sweater knitting after finished the body and one sleeve - and it turned out that I've been knitting the sleeve to slim. I had to frog it. Then came the warm summer and wool knitting project wasn't the top of my list.

But the sweater are growing once again. Maybe I just needed a kick in the butt to get going? Both sleeves are on the way, tested several times just to assure that they got the right size. Now I know I have to increase another four stitches on each arm, then it's all highway knitting ahead.

And yep, the model is the boyfriend himself. Isn't he lovely?

Friday, October 8, 2010

Wheel on the way




FÖRST TOTAL FÖRVIRRING. Sedan självklar övertygelse. Och sedan extrem osäkerhet. Men sedan bestämde jag mig för att köpa spinnrocken jag gått och suktat efter de senaste månaderna trots allt. En dubbeltrampad Loüet S10. Om allt går som planerat har jag den hemma hos mig om en dryg vecka. Jag kan knappt hålla mig tills dess!


TOTAL CONFUSION AT first. Then an obvious conviction. And then an extremely insecurity. But then I decided to by the wheel I've been thinking of the last couple of months. A Loüet S10 with double treadles. If everything turns out the way it's supposed to, I will have in one and a half week. I can't wait to start spinning on it!

Hur man missar en hajp



JAG GÖR INTE som de flesta verkar göra. Jag sitter inte framför tv:n och följer tv-serier. När jag började segla (jobba till sjöss) insåg jag ganska snart att det där med att följa tv-serier inte fungerar. Du får aldrig se alla avsnitt. Även om du påbörjar en miniserie kan du ge dig tusan på att du måste mönstra på innan du sett tredje och sista avsnittet.
Så, för fem år sedan kastade jag ut tv:n helt. Det var inte förrän sambon ville se OS i vintras som tv:n flyttade in igen. Nu står den i ett hörn i mitt vardagsrum. Jag tittar på den när jag ser på DVD, men det är sällan jag tittar på tv "på riktigt". Alltså har jag helt missat hajpen med True Blood.

Men så dök Död tills mörkret faller av Charleine Harris upp på E-libs talbokslista. Den boken ligger till grund för True Blood-serien. Likheterna med Twilight är slående, men till skillnad från Stephenie Meyer kan Harris faktiskt skriva. Och så var jag fast i ännu en vampyrsaga.

På en och en halv vecka har jag tittat igenom samtliga tre säsonger av True Blood och jag skulle precis sätta på trejde säsongens trettonde avsnitt - och insåg att det inte fanns. I panik sprang jag till datorn för att få fram fjärde säsgonens avsnitt - och får veta att de inte kommer förrän i juni 2011. Men vad fan! Ska jag sitta och ruttna här ända fram till juni nästa år för att få se mer? Det finns ju bara två alternativ. Kräva att E-lib ger ut Harris andra bok bums eller se om serien på stört. Som något slags falskt blod på flaska...


I DON'T DO like most people. I don't sit and watch tv-series. As I stared to sail (work outsea) I quickly realized that watching tv-series wasn't my thing. You will never see all the episodes. Not even if you're going for the short three episodes series, 'cause you will be damn sure that you will be called out just before you get to see the third and final part.

So, five years ago I threw out my tv. It wasn't until the years Olympic winter games started that we moved in my boyfreinds tv. Now it's standing in a corner of the living room. I mostly use it to watch DVD:s but rarely uses it for watching "real" tv. That might be the reason why I completley missed the True Blood hype.

But then Dead until Dawn by Charleine Harris showed up at the speeach book page I'm using. That's the book behind the series. It reminds a lot of the Twilight Saga, but as a contrast to Stephenie Meyer, Harris' a good writer. So it turns out that I'm stucked in another vampire saga.

In one and a half week I've been hyptonised in front of the tv wathing through the three seasons of True Blood. I was just about to put on the thirteen episiode in the third season - and realized that there was no thirteen! I ran to the computer to fix the fourth season - and found out that it's not going to be relized until June 2011! What the fuck!

Am I supposed to sit and rot until next summer to see more? There's just two alternatives. To find and listen to Harris second book or to start over watching the series once more. Like some sort of fake blood on a bottle...